#013 – Safer Internet Day och digitalt föräldraskap

Onsdagar har blivit dagen då vi släpper nya avsnitt av Digitalsamtal. Men den här veckan blir det en tisdag. Anledningen är att det idag är Safer Internet Day, en internationell dag som uppmärksammar barn och ungdomars användning av nätet. I år med särskilt fokus på föräldrarna. Och det pratar vi om den här gången.

En viktig utgångspunkt är att förstå varför nätet är så viktigt för barn och ungdomar idag. Det handlar inte bara om en plats där de träffar sina kompisar, utan också en plats för skolarbete, för att hålla koll på träningstider, som en del i väldigt många sammanhang där en ung människa idag existerar. Den amerikanska forskaren danah boyd sa i samband med lanseringen av sin bok It’s Complicated:

Ungdomar är inte beroende av sociala medier, de är beroende av varandra. Men de får inte träffas på samma sätt som vi gjorde när vi var unga, så därför möts de online istället.

Att nätet har en så central roll i ungdomars liv har betydelse för hur vuxna bör förhålla sig till det. 2014 gjorde Anders en intervju med Helene Gestrin, åklagare specialiserad på relationsvåld. Hon avrådde föräldrar att hota sina barn med internetförbud:

I fall där ungdomar blir utsatta på internet så har jag i ett antal olika utredningar sett att barn och ungdomar drar sig från att prata med sina föräldrar om det. De är rädda för att föräldrarna ska skuldbelägga dem, att de lagt till någon i chattprogrammet som de inte borde, eller att datorn eller internetuppkopplingen ska tas ifrån dem. Och har man någon gång tidigare fått nätförbud, då drar man sig ännu mer för att prata om problem på nätet.

Som vuxen är det också viktigt att inse att det är svårt, på gränsen till omöjligt, att hitta tekniska lösningar på de problem man ser. Filter fungerar till exempel inte. Inte förbud av appar heller. Filter läcker eller är möjliga att ta sig runt, och alternativa appar finns det ofta gott om. Just nu debatteras till exempel Periscope, en app för direktsänd video, intensivt. Motsvarande funktioner har funnits sedan tidigare, i Bambuser och andra tjänster, och är på gång på nya ställen, som hos Facebook.

Det är inte teknik barn och ungdomar får problem med. Den påverkar givetvis förutsättningarna på många olika sätt, bland annat genom att skapa helt nya förutsättningar för snabb spridning. Men de stora problemen handlar om mellanmänskliga relationer som inte fungerar och där kan och bör de flesta vuxna vara ett stöd. Erfarenhet och rättsuppfattning räcker långt för att hjälpa de barn som behöver hjälp. Gott föräldraskap, alltså. Fråga hur det varit på nätet idag, visa intresse för spel, appar och tjänster. Bygg relationen innan problem uppstått.

Och ett tips vi hört och som är värt att passa vidare: Använd folkbokföringen. Rädsla för grooming återkommer ofta i samtal med föräldrar och med ett samtal till Skatteverket går det att ta reda på om personen som tonåringen där hemma lärt känna på nätet verkligen finns i verkligheten eller inte.

För mer tips och råd rekommenderar vi bland annat Nohate, hashtaggen #saferinternetday på Twitter och forskaren Elza Dunkels nya bok Nätmobbing, näthat och nätkärlek. Kollegor till Carl på Interactive Institute driver forskningsprojektet Hatebin.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppenDigital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#012 – Öppet internet och stängda plattformar

I förra avsnittet av Digitalsamtal pratade vi om lösenord och kom då in på hur Facebook (och flera andra nätjättar) idag tillhandahåller inloggning som tjänst: Med ditt Facebook-, Twitter- eller Google-konto kan du logga in på väldigt många fler tjänster och i väldigt många fler appar än just Facebook, Twitter och Google.

Det här är ett exempel på hur tjänster går från att vara en enskild tjänst till att bli en plattform. Och det är en utveckling som vi problematiserar i det här avsnittet.

Ett exempel som dyker upp om och om igen är det faktum att Facebook inte är en offentlig plats där användarna kan förvänta sig att ha samma friheter som lagstiftningen i landet där de bor ger dem. Om och om igen dyker det upp exempel på bilder som Facebook plockar ner eller låter vara kvar, trots att det är uppenbart att bilden borde få vara kvar eller plockas ner. Ett färskt exempel är bilden på ett pensionärspar som kramas. Men vad som tillåts och förbjuds handlar inte bara om syn på sexualitet och näthat. Det finns också exempel där budskapet helt enkelt varit så deprimerande att Facebook känt sig tvungna att plocka bort det. En insamling till förmån för forskning om blindhet kan ju förstöra Facebook-upplevelsen för vem som helst.

Skillnaden mellan en plattform och det öppna internet handlar bland annat om vem som har kontroll över både innehåll och tjänsters utveckling, men också användarnas möjlighet att välja tjänsteleverantör. Är du inte nöjd med Facebook kan du inte välja ett annat Facebook. Men är du inte nöjd med Gmail kan du välja att lägga din e-post hos Fastmail istället. (Och med ett eget domännamn får du dessutom något som liknar telefonins nummerportabilitet – att du inte är nöjd med Gmail påverkar inte din kommunikation med dina vänner, de fortsätter bara att använda samma vanliga e-postadress som de alltid har gjort och kommer inte märka något av ditt byte av tjänsteleverantör.)

I takt med att plattformarna växer sig större ökar också deras makt. I Digitalsamtal #003, Hur personanpassat är ditt internet?, pratade vi om personaliserade tjänster. I höstas skrev Dagens Nyheter om Facebooks News Feed och algoritmen som bestämmer vad du får se. I artikel går bland annat att läsa att utvecklingen sköts av ett team på 16 personer. Det är 16 personer med oerhört stor makt över vad världens internetanvändare får ta del av.

En annan utmaning är kopplingen mellan stora plattformar, nätneutralitet och så kallade zero-tjänster där användarna inte betalar för den datatrafik de förbrukar. Vi tangerar den diskussionen här, men återkommer till den i ett kommande avsnitt.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#011 – Lösenord är värdehandlingar, så var rädd om dem

För en vecka sedan var vi upptagna med att prata om digitaliseringen av skolan. Men dagen då vi spelade in var också Lösenordsbytardagen. Och eftersom bra lösenord är väldigt viktigt viker vi det här samtalet åt dem.

I Digitalsamtal #011 får du bland annat tips på program som gör det enklare att leva upp till råden om både unika och krångliga lösenord och vi pratar om en teknik som kallas för tvåfaktors-inlogg och hur den kan hjälpa dig att säkra upp dina viktigaste konton. Vi pratar också om ungas syn på lösenord och en bristande förståelse för att lösenord är att betrakta som värdehandlingar.

Och så får du reda på vilket av alla dina lösenord som är ditt allra, allra viktigaste!

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#010 – Det våras för digitaliseringen av skolan

När det här avsnittet spelas in är det den 20 januari och Carl är på plats i London för årets upplaga av BETT, den stora mässan som handlar om digitaliseringen av skolan. Och det är vad detta avsnitt av Digitalsamtal också handlar om.

Digitaliseringen av skolan har det pratats om länge, och det har funnits många episoder i den berättelsen. Compisdatorer på 1980-talet, ITIS i slutet på 1990-talet och införandet av en dator per elev på många skolor med början någonstans på 2000-talet. Men var står frågan om digitalisering i skolan idag? Vi tar upp några av de pågående diskussionerna, bland annat om tillgängligheten till både teknik och kompetens, varför och hur programmering har en plats i klassrummen och vad utbildningen ställer för krav på landets alla skolledare.

En viktig sak som hänt – och som det går att ha förväntningar på – är det uppdrag som Skolverket fick av regeringen i höstas:

Skolverket ska föreslå två it-strategier, dels en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skol­former, dels en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär­skolan och skolväsendet för vuxna.

Strategierna ska innehålla målsättningar och insatser för att stärka förut­sättningarna för en likvärdig tillgång till it inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare och en it-strategisk kompetens hos skolledare samt för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skol­utveckling och för utveckling av undervisningen. Strategierna ska också innehålla sådana skolformsspecifika insatser som är relevanta för respektive skolform. – Regeringen ger Skolverket i uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#009 – Så vinner du över e-posten

För några avsnitt sedan pratade vi om varför det är viktigt att vara duktig på att använda sina digitala verktyg på ett effektivt och smart sätt. I Digtalsamtal #009 tar vi oss an e-posten, ett verktyg som Carl kallar ”en historisk restprodukt som vi inte blir av med”.

Restprodukt eller inte, e-posten är ett verktyg som de flesta av oss har en relation till. Och inte alltid en relation som är fylld av kärlek. Problemen med e-posten är många. Det handlar till exempel om att inkorgen, trots namnet, många gånger används som ett arkiv. Det handlar också om att e-posten många gånger känns som en att göra-lista som andra personer fyller på, helt utanför din egen kontroll.

Vi delar med oss av våra bästa tips för hur du kan återta kontrollen. Bland annat genom att våga låta e-posten vänta, och istället börja varje arbetsdag i en annan ände. Vi pratar om ärenderader, om när och hur man bör använda kopie-funktionen och varför det krävs en struktur utanför e-postprogrammet, i form av en att göra-lista och en kalender, för att e-postfloden ska bli hanterbar. Självklart kommer vi in på begreppet Inbox Zero, om varför en tom inkorg är något att sträva efter.

Carl berättar också hur Slack, ett relativt nytt kommunikationsverktyg som kan ersätta e-posten, förändrat internkommunikationen på Interactive Institute. En konsekvens är att extern (som fortfarande går via e-posten) och intern kommunikation är uppdelad i två olika verktyg, vilket gör det möjligt att stänga av omvärlden men fortfarande ha öppna kanaler till kollegorna.

Som avslutning tipsar Anders om Letter, ett program för Mac som kan skicka men inte ta emot e-post. Perfekt för de tillfällen man har massor av mail att skriva och inte vill bli störd av att det hela tiden trillar in nytt i inkorgen.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#061 – Samtal om staten, övervakningen och lagstiftningen

I samtal med Thomas ”Skjortan” Olofsson diskuterar Carl Heath stater, övervakning och lagstiftning utifrån det som nu sker i Storbritannien. I höstas trädde ny lagstiftning i kraft där som får långtgående konsekvenser för medborgares rätt till privatliv. The Investigatory Powers Bill, eller i folkmun ”The Snoopers Charter” ger staten rätt till övervakning på helt ny nivå. Thomas driver säkerhetsföretaget Intelliagg med huvudkontor i London, och den nya lagstiftningen påverkar såväl honom själv som hans möjligheter att driva sitt företag i London.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#008 – Internet of things är i sak inget nytt men förändrar väldigt mycket

Ett avsnitt om Internet of things. Inledningsvis om vad internet of things egentligen är och sen en del om utmaningar som följer med teknikutvecklingen. Vi ber på förhand om ursäkt för det bitvis dåliga ljudet den här gången.

Nätet är en infrastruktur för att koppla ihop datorer med varandra. Prylarna som är en del av internet of things är just datorer, de råkar bara inte se ut som de datorer vi är vana vid. En del saknar skärm och tangentbord och bärs på kroppen. Andra sitter monterade i väggar, dörrar och andra saker runt omkring oss. Eller är lampor, som Philips Hue eller Lifx.

I sak är därmed internet of things egentligen inget nytt. Men när kostnaden för tekniken sjunker blir det möjligt att digitalisera helt nya delar av vår omgivning. Inte minst genom att placera ut sensorer som mäter saker och ting runt om oss, som alla de aktivitetsarmband som blivit populära. Med öppna plattformar, som i den smarta klockan Pebble, öppnas dessutom för innovationskraften hos användarna. Som en app som med hjälp av sensorerna i klockan känner av att användaren är på väg att få ett epileptiskt anfall och varnar anhöriga med hjälp av ett sms som dessutom innehåller en kartlänk som visar var personen i fråga befinner sig.

Många smarta produkter och tjänster – men också med sina baksidor. När större delar av vår vardag digitaliseras innebär det att mer data om oss samlas in. I många år har det pratats om de spår vi lämnar efter oss på nätet och hur de används exempelvis för reklam. Ett smart kylskåp som har koll på vilka varor som finns där för tillfället och vilka som brukar finnas där kan vara till stor hjälp när man är i mataffären. Men samma information som hjälper dig när du handlar blir också givetvis guld värd för dem som vill nå dig med reklam och riktade erbjudanden. Användarvillkoren är ofta skrivna på ett väldigt luddigt sätt, vilket gör det svårt att veta vilken data som samlas in och hur den får lov att användas. Bland annat eftersom det faktiskt, när datamängderna blir tillräckligt stora, är svårt att avgöra vilken information som går att koppla till en specifik individ. Men det här är viktiga frågeställningar eftersom det går att dra än mer intressanta slutsatser om en individ när data från olika sensorer och uppkopplade prylar kombineras.

I artikeln Regulating the Internet of Things: First Steps Toward Managing Discrimination, Privacy, Security, and Consent tar Scott R Peppet, professor vid Univerity of Colorado, upp fyra övergripande utmaningar:

1. Det som kallas sensor fusion, vilket innebär att data från olika källor kombineras.
2. Svårigheterna att anonymisera data.
3. Svårigheterna att hålla prylar uppdaterade med felfri programvara.
4. Svårigheterna för användarna att ge sitt tillstånd till hur insamlad data får användas.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#007 – Vem vill vara anonym på nätet?

Digitalsamtal #007 handlar om hur svårt det är att vara anonym på nätet. Om den mängd information vi medvetet och omedvetet lämnar efter oss när vi använder nätets alla tjänster. Både till de mer uppenbara aktörerna, där nätjättar som Facebook och Google är två exempel, men också de som är mindre uppenbara, som nätverksteknikern på hotellet där du bor i natt.

Avsnittet innehåller några förslag på verktyg som gör det lättare att använda nätet utan att någon ser vad du gör. Anders tipsar bland annat om sin nya favorit, meddelandeappen Signal.

Men framför allt pratar Carl och Anders om varför anonymitet är viktigt: Det handlar om både yttrande- och tankefrihet – vilket är en av anledningarna till att Wikipedias beslut att slå på kryptering på webbplatsen är så bra.

Viktigt är också att fundera på gentemot vem man är – och vill vara – anonym. En app som Signal ger inte anonymitet i ordets rätta bemärkelse. Den du skickar meddelanden till med Signal vet att det är du som skickar. Men någon som avlyssnar trafiken kommer inte kunna se vad ni skriver till varandra. För verklig anonymitet är Tor ett av de mest beprövade alternativen.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

#006 – Programmet som ger dig en ledig dag om året

Datorn är ett verktyg som många använder flera timmar varje dag. Men hur duktiga är vi på att använda datorn? Förhoppningsvis blir det som ska bli gjort faktiskt slutfört, men hur smidig var vägen dit?

Få andra verktyg tas så självklara som en dator (eller mobiltelefon eller pekplatta): ”En dator kan ju alla använda.” Men det finns massor av knep att ta till för den som vill spara tid. Anders har hittills i år sparat en dryg arbetsdag på att använda Textexpander (för Windows finns ett alternativ som heter PhraseExpander), ett program som gör det möjligt att skapa kortkommandon för ord, meningar eller hela mejl man ofta skriver. Istället för att skriva ”Anders Thoresson” räcker det med ”aand”.

Utmaningen är att det finns en balansgång: När lägger man ner så mycket tid på att hitta smarta sätt att arbeta att det i slutändan ändå är en förlust?

Ser vi till att lära av varandra kan den risken sannolikt minimeras. En del knep är en fråga om tycke och smak, annat kan man med säkerhet säga är ett bättre sätt att jobba på. Som att upptäcka tangentbordskommandon för de vanligaste sakerna man gör i det program man varje dag tillbringar mycket tid.

För den enskilda individen finns möjligt att spara timmar, kanske dagar, varje år. Tid som kan användas för att göra jobbet lite bättre, att hinna med något mer eller faktiskt bara få utrymme att andas. I boken Administrationssamhället tar Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forssell bland annat tittat på hur administration påverkar arbetet i offentlig sektor: Inte sällan ägnas hälften åt arbetstiden åt det som går att klassa som administrativa arbetsuppgifter.

All den tiden går givetvis inte att hämta igen genom att använda datorn snabbare. Men åtminstone en del.

#005 – Barn skapar med IT som material

Digitalsamtal #005. Den här gången om makerkultur, barn och varför det inte räcker med att använda IT som ett verktyg utan varför IT också är ett utmärkt material att skapa med, precis som hammare och spik eller tyg och en symaskin. Och det handlar inte bara om att låta barn ha roligt: Carl, som precis varit i Instanbul för Swedish Institutes och Interactive Institutes projekt Children Make, kopplar makerkulturen till FN:s barnkonvention och vad barn faktiskt har rätt till. Som möjligheten att ge uttryck för sina tankar och åsikter.

I slutet av avsnittet pratar vi om vilka material som finns. Scratch, gratistjänsten från MIT, är en bra utgångspunkt för den som vill börja lära sig programmering som har fördelen att det både finns på svenska och dessutom är tillgängligt via webbläsaren. Makey Makey gör det möjligt att koppla Scratch, och andra saker i datorn, till den fysiska världen. Littlebits är byggblock med olika funktioner som kombineras efter fantasi och behov. Raspberry Pi, som nyligen kommit i ett riktigt billigt utförande, är tillsammans med Makey Makey en av delarna i Interactive Institutes ”makerväska”. Wink är en liten Arduino-baserad robot i ett just avslutat Kickstarter-projekt. Med Piper kommer möjligheten att knyta Minecraft till den fysiska världen.

Om du är lärare eller på annat sätt rör dig i skolans värld är Makerskola en bra utgångspunkt. IIS, Internetstiftelsen i Sverige, har material om barnhack, bland annat en gratisbok som Anders har skrivit.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.