Författare: Anders Thoresson

Att inspektera det kommunala vägnätet i en kommun av Helsingborgs storlek är en tidskrävande process. Ungefär en gång per år gjordes tidigare en översyn av de 60 mil bilväg och de 30 mil gång- och cykelbanor som kommunen ansvarar för. Med hjälp av artificiell intelligens sker det nu istället varannan vecka.

– Tidigare hade vi personal som åkte runt med bil, ett arbete som tar väldigt lång tid och bara tittade på beläggningens status. Nu kan vi också tittat efter bland annat skadade vägskyltar eller vegetation som hänger in över vägarna och efter igensatta dagvattenbrunnar. Från en enda bild kan vi svara upp mot många olika behov som finns, säger Andréas Hall, utvecklingsingenjör på Helsingborg Stad.

Lösningen bygger på mjukvara från teknikbolaget Univrses som analyserar bilder som samlas in av mobiltelefoner som monterats i kommunens renhållningsbilar.

– Genom att använda mobiltelefoner kan vilket fordon som helst bli en datainsamlare till den här typen av tillämpningar, säger David Lidström, Head of Commercial på Univrses.

För fler exempel på hur möjligheterna med datorseende kan utnyttjas, lyssna också på de två föregående avsnitten: Ett om datorseende som verktyg för forskare och ett om datorseende som verktyg för second hand-kedjor.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Några av aktörerna i AI för cirkulärt mode är kanske inte de man i första hand förväntar sig hitta i ett innovationsprojekt om artificiell intelligens. Men när fokus inte är på tekniken i sig själv utan hur den kan bli ett verktyg för att lösa problem blir det uppenbart varför AI är intressant för Myrorna, Röda Korset och Björkå Frihet. Särskilt i kombination med nya hållbarhetskrav på textilbranschen.

Tillsammans med bland andra RISE och med Wargön Innovation som sammanhållande part är målet att utveckla en lösning som hjälper till i sorteringen av begagnade kläder.

I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Joel Arnoldsson, affärsutvecklare på Wargön Innovation, gäst. Han berättar om hur datorseende kan hjälpa till att fatta beslut om vilka plagg som tjänat ut och är redo för återvinning och vilka som kan gå till återbruk – och hur det på sikt också är tänkt att tekniken ska hjälpa second hand-kedjorna att sätta rätt pris på kläderna se säljer.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

“AI och forskning” handlar ofta om forskning om AI. När Digitalsamtal åker till Lysekil blir det istället ett samtal om forskning med AI.

Jonas Hentati Sundberg forskar i marinekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans övergripande frågeställning är hur vi människor bättre kan förvalta de marina ekosystem som vi hämtar olika typer av resurser från.

I det arbetet blir datainsamling och dataanalys en allt viktigare del. Och med det blir olika typer av artificiell intelligens ett allt viktigare verktyg i verktygslådan. Det började med att använda datorseende för att identifiera sillgrisslor – och sen har tillämpningarna bara blivit fler.

Generaliserar man arbetsmetoderna och resultaten ser Jonas Hentati Sundberg stora möjligheter för forskare också i andra discipliner att få nya insikter och skapa ny kunskap med AI som verktyg. Vilket i sin tur kräver att nya kompetenser kommer att behövas in i många forskargrupper.

“Teknikutvecklingen gör att vi inte bara genererar data snabbare. Vi genererar kunskap snabbare,” säger Jonas Hentati Sundberg.

Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Några ombokade intervjuer gjorde att sommaruppehållet blev ett par veckor längre än planerat. Men i nästa vecka är Digitalsamtal tillbaka igen. Och därefter blir det nya avsnitt varannan eller var tredje vecka.

I det här korta insticket vill jag bara passa på förtydliga från vilken utgångspunkt jag kommer göra podden framöver:

Efter att i många år jobbat som frilansande teknikjournalist utgör skrivandet idag bara en liten del av det jag gör. Det största delen av min arbetstid tillbringar jag på AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI.

En del av de kommande avsnitten kommer att produceras i samarbete med AI Sweden. Andra kommer, precis som i våras, göras tillsammans med Future of Democracy. Och avsnitt som varken rör AI eller har tydlig koppling mellan digitalisering och demokrati blir gamla vanliga Digitalsamtal.

Jag tror inte att detta kommer påverka innehållet i någon nämnvärd omfattning, men vill ändå att min yrkesroll ska vara tydlig gentemot er lyssnare.

Om en vecka hörs vi igen, i ett “riktigt” avsnitt. I väntan på det, hör gärna av dig med förslag på ämnen eller gäster som du tycker att podden ska ta upp eller bjuda in. Mailadressen är podcast@digitalsamtal.se.

“Vi brukade bara samla in hälsodata när någon känner sig sjuk. Ny teknik gör det möjligt att samla in data också när vi mår bra,” säger Mark Wolff, chief health analytics strategist på SAS Institute, en av deltagarna på Future of Democracy i Helsingborg.

Och med möjligheten att samla in data också när vi är friska får vi en baslinje att jämföra oss med när vi är sjuka.

“Det innebär att vi kan sätta vår sjukdom i relation till hur vår kropp fungerar när vi är friska. Hur sjuk är jag, egentligen? Men det innebär också att vi kan hitta tidiga tecken på sjukdom. Det här kommer förändra hur vi tänker kring hälsa.”

Men det kommer också kräva nya sätt att tänka om andra saker. Som datadelning och personförsäkringar. Vilken data vill jag dela med vem? Och hur ska den få användas?

Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy.

Flera av Digitalsamtals gäster lyfte i avsnitten inför Future of Democracy på H22 i Helsingborg just Helsingborgs stad som en föregångare vad gäller digitalisering av offentlig sektor. Efter konferensen passade vi därför på att sätta en mikrofon på Helsingborgs digitaliseringsdirektör Martin Güll för att få veta hur staden jobbar.

En del är att byta vokabulär, från “digitalisering” till “innovation”:

“Det är inte så annorlunda, egentligen. Men det är ett annat sätt att prata om det. Digitalisering blir snabbt teknik, vilket gör att diskussionerna blir distanserade från dem som känner att de inte kan teknik. Men innovation kan alla förhållla sig till,” säger Martin Güll.

Att släppa fokuset på tekniken innebär också att andra aspekter i innovationsarbetet får ta plats, som kultur, struktur och förmågor.

“Förändringsarbetet måste ske genom medarbetarna i organisationen. De är där kompetensen om hur verksamheten fungerar finns. Därför tror jag inte på att trycka ut centrala projekt. En förskolepedagog, en socialhandläggare eller en inköpare med en idé som de vill testa ska istället få stöttning i det. Det är så vi kommer nära det äkta behovet.”

Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial.

Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som en plattform för ett politiskt samtal, om vilken roll nya tjänster spelar, hur politiker utnyttjar möjligheterna och vilka förväntningar och förhoppningar väljarna har.

Framför allt bland de unga finns en framtidsoptimism om hur nätet kan spela en roll för demokratisk delaktighet. Men än har inte nätet som en arena för dialog och möte mellan politiker och väljare realiserats:

“För politikerna är internet fortfarande i hög utsträckning en verktyg för broadcasting,” säger Jannike Tillå.

Det finns också andra utmaningar att ta sig an, som bland annat tar sig uttryck i självcensur på grund var rädsla för hat och hot. Från lagstiftarens håll, på både nationell och internationell nivå, är det här frågor som det jobbas med.

“Men vi har ingen erfarenhet av att lagstifta i sammanhang som är så rörliga som det här,” säger Carl Heath.

Därför, menar han, måste vi jobba med innovation av själva processen för nya lagar och regler.

“Vi behöver hitta sätt att lagstifta inte bara baserat på det som hänt, utan för det som komma skall.”

Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

“Tekniken står aldrig still. Det är det som är så spännande och kittlande, att det hela tiden finns nya utmaningar och nya stenar att vända på.”

Det säger Judith Wolst, som tillsammans med Aurore Belfrage gästar Digitalsamtal/Future of Democracy. Tillsammans är de aktiva i SusTechable, en plattform där de vill göra det tydligt att och hur ny teknik skapar förutsättningar för att driva företag på ett mer hållbart sätt.

Och det är också kring det samtalet i avsnittet handlar:

“Teknik är en dunderhonung för en hållbar omställning,” säger Aurore Belfrage.

Men precis som Bamses dunderhonung inte löser några problem av sig själv är teknik också bara ett verktyg.

“Digitalisering är inte en konkurrent till viktiga politiska frågor som utbildning och sjukvård. Digitalisering är en möjliggörare. Om vi inte digitaliserar kommer vi inte kunna ha en effektiv skola och sjukvård,” säger Aurore Belfrage.

Och för att dra nytta av tekniken, för att hitta rätt användningsområden och för att utnyttja den på bästa sätt, krävs ett lagarbete. Anna Eriksson, generaldirektör på DIGG, har varit inne på samma resonemang i ett tidigare avsnitt av Digitalsamtal.

Judith Wolst beskriver ett lagspel som måste ske på åtminstone tre nivåer: Mellan individer med olika kompetenser, mellan olika typer av teknik, och mellan organisationer med olika ansvar för en hållbar helhet.

Dessutom innehåller samtalet två tydliga efterlysningar:

1. Fler delar av offentlig sektor som använder sig av innovationsupphandling.
2. Fler som sätter press på lokala politiker att göra digitalisering och hållbarhet till en valfråga.

Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

Det 250:onde avsnittet av Digitalsamtal är ett avsnitt som pyr av frustration.

“Jag är frustrerad eftersom jag tycker att det går för sakta. Om vi missar det här gamblar vi med hela välfärdens framtid,” säger Johan Magnusson, professor vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs Universitet och föreståndare för SCDI, The Swedish Center for Digital Innovation.

Efter att i många år ha forskat på det privata näringslivets användning av digitala verktyg riktade han 2016 sitt intresse mot offentlig sektor.

“Offentlig sektor är 50 procent av BNP samlad i en stor koncernstruktur. Gör vi något bra i vår forskning kan det sprida sig och få enorm påverkan, i det offentliga är det inbyggt att man vill dela med sig och lära av varandra.”

Och utrymme att lära och förbättra, det finns det.

“1,7 miljoner invånare i Sverige riskerar att hamna på efterkälken när det gäler tillgång till digital välfärd. Och i takt med att digital välfärd måste ersätta stora delar av den fysiska välfärden så innebär det att det är personer som hamnar på efterkälken när det gäller välfärd.”

Vad gör att vi inte kommer framåt? Johan Magnusson ser hinder i bland annat en rädsla att göra fel, samma rädsla som Jon Simonsson i avsnitt 249 för övrigt också lyfte fram som en utmaning:

“Folk är rädda för att göra fel, rädda för att bryta mot lagen. Men vi tittar aldrig på vad det kostar att stå still. Att ha noll risk i en kommun eller myndighet borde vara tjänstefel eftersom det också innebär noll grad av innovation och noll grad av framdrift. Och vi har inte råd med det. Vi behöver politiker som avsätter pengar i budget för utforskande aktiviteter,” säger Johan Magnusson.

Finns det något ljus i mörkret då? Absolut.

“För mig är det tjänstemannanivån. Där finns det personer som förstår – och de blir fler och fler.”

Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.

“För många i offentlig sektor fokuserar på att göra på rätt sätt, men det innebär inte nödvändigtvis att man gör rätt saker. Det finns inget direkt samband däremellan.”

Jon Simonsson är ordförande för Komet, Kommittén för teknologisk innovation och etik, och efterlyser i avsnittet mer av en försökskultur i det offentliga Sverige. Han hämtar inspiration hos Axel Oxenstierna och argumenterar för offentliga testbäddar, eller “regulatoriska växthus”. Där får offentlig sektor förutsättningar, både regulatoriskt och ekonomiskt, att utforska och förstå teknikens möjligheter.

Växthusen skulle därmed både kunna göra det möjligt att “stresstesta” lagstiftningen – men också skapa ett utrymme för projekt som gör vissa dikeskörningar.

“Det som ibland ser ut som slöseri med pengar är investeringar för att förstå vad som fungerar och vad som inte fungerar.”

Det risktagandet behöver vi göra, menar Jon Simonsson.

“Både digitalisering och förvaltningsutveckling är nödvändigt för att få till stånd en hållbar omställning.”

Under försommaren 2022 publiceras Digitalsamtal i samarbete med Future of Democracy. Frågorna ställs som vanligt av Anders Thoresson i sällskap av Future of Democracys projektledare Karin Hübinette.