Podcasten Digitalsamtal

För några avsnitt sedan pratade vi om varför det är viktigt att vara duktig på att använda sina digitala verktyg på ett effektivt och smart sätt. I Digtalsamtal #009 tar vi oss an e-posten, ett verktyg som Carl kallar “en historisk restprodukt som vi inte blir av med”.

Restprodukt eller inte, e-posten är ett verktyg som de flesta av oss har en relation till. Och inte alltid en relation som är fylld av kärlek. Problemen med e-posten är många. Det handlar till exempel om att inkorgen, trots namnet, många gånger används som ett arkiv. Det handlar också om att e-posten många gånger känns som en att göra-lista som andra personer fyller på, helt utanför din egen kontroll.

Vi delar med oss av våra bästa tips för hur du kan återta kontrollen. Bland annat genom att våga låta e-posten vänta, och istället börja varje arbetsdag i en annan ände. Vi pratar om ärenderader, om när och hur man bör använda kopie-funktionen och varför det krävs en struktur utanför e-postprogrammet, i form av en att göra-lista och en kalender, för att e-postfloden ska bli hanterbar. Självklart kommer vi in på begreppet Inbox Zero, om varför en tom inkorg är något att sträva efter.

Carl berättar också hur Slack, ett relativt nytt kommunikationsverktyg som kan ersätta e-posten, förändrat internkommunikationen på Interactive Institute. En konsekvens är att extern (som fortfarande går via e-posten) och intern kommunikation är uppdelad i två olika verktyg, vilket gör det möjligt att stänga av omvärlden men fortfarande ha öppna kanaler till kollegorna.

Som avslutning tipsar Anders om Letter, ett program för Mac som kan skicka men inte ta emot e-post. Perfekt för de tillfällen man har massor av mail att skriva och inte vill bli störd av att det hela tiden trillar in nytt i inkorgen.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

I samtal med Thomas “Skjortan” Olofsson diskuterar Carl Heath stater, övervakning och lagstiftning utifrån det som nu sker i Storbritannien. I höstas trädde ny lagstiftning i kraft där som får långtgående konsekvenser för medborgares rätt till privatliv. The Investigatory Powers Bill, eller i folkmun “The Snoopers Charter” ger staten rätt till övervakning på helt ny nivå. Thomas driver säkerhetsföretaget Intelliagg med huvudkontor i London, och den nya lagstiftningen påverkar såväl honom själv som hans möjligheter att driva sitt företag i London.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

Ett avsnitt om Internet of things. Inledningsvis om vad internet of things egentligen är och sen en del om utmaningar som följer med teknikutvecklingen. Vi ber på förhand om ursäkt för det bitvis dåliga ljudet den här gången.

Nätet är en infrastruktur för att koppla ihop datorer med varandra. Prylarna som är en del av internet of things är just datorer, de råkar bara inte se ut som de datorer vi är vana vid. En del saknar skärm och tangentbord och bärs på kroppen. Andra sitter monterade i väggar, dörrar och andra saker runt omkring oss. Eller är lampor, som Philips Hue eller Lifx.

I sak är därmed internet of things egentligen inget nytt. Men när kostnaden för tekniken sjunker blir det möjligt att digitalisera helt nya delar av vår omgivning. Inte minst genom att placera ut sensorer som mäter saker och ting runt om oss, som alla de aktivitetsarmband som blivit populära. Med öppna plattformar, som i den smarta klockan Pebble, öppnas dessutom för innovationskraften hos användarna. Som en app som med hjälp av sensorerna i klockan känner av att användaren är på väg att få ett epileptiskt anfall och varnar anhöriga med hjälp av ett sms som dessutom innehåller en kartlänk som visar var personen i fråga befinner sig.

Många smarta produkter och tjänster – men också med sina baksidor. När större delar av vår vardag digitaliseras innebär det att mer data om oss samlas in. I många år har det pratats om de spår vi lämnar efter oss på nätet och hur de används exempelvis för reklam. Ett smart kylskåp som har koll på vilka varor som finns där för tillfället och vilka som brukar finnas där kan vara till stor hjälp när man är i mataffären. Men samma information som hjälper dig när du handlar blir också givetvis guld värd för dem som vill nå dig med reklam och riktade erbjudanden. Användarvillkoren är ofta skrivna på ett väldigt luddigt sätt, vilket gör det svårt att veta vilken data som samlas in och hur den får lov att användas. Bland annat eftersom det faktiskt, när datamängderna blir tillräckligt stora, är svårt att avgöra vilken information som går att koppla till en specifik individ. Men det här är viktiga frågeställningar eftersom det går att dra än mer intressanta slutsatser om en individ när data från olika sensorer och uppkopplade prylar kombineras.

I artikeln Regulating the Internet of Things: First Steps Toward Managing Discrimination, Privacy, Security, and Consent tar Scott R Peppet, professor vid Univerity of Colorado, upp fyra övergripande utmaningar:

1. Det som kallas sensor fusion, vilket innebär att data från olika källor kombineras.
2. Svårigheterna att anonymisera data.
3. Svårigheterna att hålla prylar uppdaterade med felfri programvara.
4. Svårigheterna för användarna att ge sitt tillstånd till hur insamlad data får användas.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

Digitalsamtal #007 handlar om hur svårt det är att vara anonym på nätet. Om den mängd information vi medvetet och omedvetet lämnar efter oss när vi använder nätets alla tjänster. Både till de mer uppenbara aktörerna, där nätjättar som Facebook och Google är två exempel, men också de som är mindre uppenbara, som nätverksteknikern på hotellet där du bor i natt.

Avsnittet innehåller några förslag på verktyg som gör det lättare att använda nätet utan att någon ser vad du gör. Anders tipsar bland annat om sin nya favorit, meddelandeappen Signal.

Men framför allt pratar Carl och Anders om varför anonymitet är viktigt: Det handlar om både yttrande- och tankefrihet – vilket är en av anledningarna till att Wikipedias beslut att slå på kryptering på webbplatsen är så bra.

Viktigt är också att fundera på gentemot vem man är – och vill vara – anonym. En app som Signal ger inte anonymitet i ordets rätta bemärkelse. Den du skickar meddelanden till med Signal vet att det är du som skickar. Men någon som avlyssnar trafiken kommer inte kunna se vad ni skriver till varandra. För verklig anonymitet är Tor ett av de mest beprövade alternativen.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

Datorn är ett verktyg som många använder flera timmar varje dag. Men hur duktiga är vi på att använda datorn? Förhoppningsvis blir det som ska bli gjort faktiskt slutfört, men hur smidig var vägen dit?

Få andra verktyg tas så självklara som en dator (eller mobiltelefon eller pekplatta): “En dator kan ju alla använda.” Men det finns massor av knep att ta till för den som vill spara tid. Anders har hittills i år sparat en dryg arbetsdag på att använda Textexpander (för Windows finns ett alternativ som heter PhraseExpander), ett program som gör det möjligt att skapa kortkommandon för ord, meningar eller hela mejl man ofta skriver. Istället för att skriva “Anders Thoresson” räcker det med “aand”.

Utmaningen är att det finns en balansgång: När lägger man ner så mycket tid på att hitta smarta sätt att arbeta att det i slutändan ändå är en förlust?

Ser vi till att lära av varandra kan den risken sannolikt minimeras. En del knep är en fråga om tycke och smak, annat kan man med säkerhet säga är ett bättre sätt att jobba på. Som att upptäcka tangentbordskommandon för de vanligaste sakerna man gör i det program man varje dag tillbringar mycket tid.

För den enskilda individen finns möjligt att spara timmar, kanske dagar, varje år. Tid som kan användas för att göra jobbet lite bättre, att hinna med något mer eller faktiskt bara få utrymme att andas. I boken Administrationssamhället tar Anders Ivarsson Westerberg och Anders Forssell bland annat tittat på hur administration påverkar arbetet i offentlig sektor: Inte sällan ägnas hälften åt arbetstiden åt det som går att klassa som administrativa arbetsuppgifter.

All den tiden går givetvis inte att hämta igen genom att använda datorn snabbare. Men åtminstone en del.

Digitalsamtal #005. Den här gången om makerkultur, barn och varför det inte räcker med att använda IT som ett verktyg utan varför IT också är ett utmärkt material att skapa med, precis som hammare och spik eller tyg och en symaskin. Och det handlar inte bara om att låta barn ha roligt: Carl, som precis varit i Instanbul för Swedish Institutes och Interactive Institutes projekt Children Make, kopplar makerkulturen till FN:s barnkonvention och vad barn faktiskt har rätt till. Som möjligheten att ge uttryck för sina tankar och åsikter.

I slutet av avsnittet pratar vi om vilka material som finns. Scratch, gratistjänsten från MIT, är en bra utgångspunkt för den som vill börja lära sig programmering som har fördelen att det både finns på svenska och dessutom är tillgängligt via webbläsaren. Makey Makey gör det möjligt att koppla Scratch, och andra saker i datorn, till den fysiska världen. Littlebits är byggblock med olika funktioner som kombineras efter fantasi och behov. Raspberry Pi, som nyligen kommit i ett riktigt billigt utförande, är tillsammans med Makey Makey en av delarna i Interactive Institutes “makerväska”. Wink är en liten Arduino-baserad robot i ett just avslutat Kickstarter-projekt. Med Piper kommer möjligheten att knyta Minecraft till den fysiska världen.

Om du är lärare eller på annat sätt rör dig i skolans värld är Makerskola en bra utgångspunkt. IIS, Internetstiftelsen i Sverige, har material om barnhack, bland annat en gratisbok som Anders har skrivit.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

I Digitalsamtal #004 pratar vi om sökningar på nätet. Lite om vad Googles dominans betyder, lite om integritetsaspekter men också en hel del konkreta tips och tricks för att göra bättre sökningar:

• Använd type: för att definiera vilken typ av sökträffar du är intresserad av. Med type: pdf kommer sökresultatet exempelvis bara innehålla pdf-dokument.
• Använd site: för att begränsa sökningen till en specifik domän på nätet, site: digitalsamtal.se till exempel.
• Använd *Sökverktyg*, en länk som dyker upp under sökrutan i Googles sökresultat, för att avgränsa din sökning på flera olika sätt. I en vanliga webbsökning går det till exempel att tala om när innehållet du letar efter ska vara publicerat, i bildsökningen går det att ställa in att bara Creative Commons-licenserade bilder ska vara med.
• Sökmotorer helt inriktade på Creative Commons-bilder finns också. Ett nytt exempel på det är Visualhunt.
• Det går inte bara att söka efter bilder utan också med bilder. Till Googles söktjänst kan du ladda upp en bild från din dator eller klippa in en länk till en bild som finns på nätet. Användbart i bland annat källkritikhänseende eller om du vill veta vad det där konstiga verktyget egentligen heter.
• Det är inte bara möjligt att söka bland det som finns publicerat på nätet idag, utan också det som publiceras i framtiden. Google Alerts och Twingly Blogsearch är exempel på söktjänster där det går att prenumerera på sökresultat i form av RSS-flöden. När sökmotorerna i framtiden hittar något som matchar din sökning kommer RSS-flödet att uppdateras. (Digitalsamtal kommer innehålla fler inslag av den här typen, med konkreta tips på hur digitala tjänster används på ett bra sätt. Ett av dem vi kommer att prata om är RSS. För stunden nöjer vi oss med att tipsa om Feedly, som Carl använder, och Inoreader, som är Anders favorit.)

Vi pratar också om Google History, en ny funktion som Google lagt till i alla användares kontrollpanel. Här går det att timme för timme se alla sökningar du gjort som inloggad Google-användare. Intressant att se statistik och topplistor, men också en påminnelse om hur mycket Google faktiskt har sparat om dig. Vilket enligt Anders är en anledning att aktivera tvåfaktorsinloggning till ditt Google-konto.

För den som vill lära sig mer än vad vi hinner med på en halvtimme rekommenderar Carl kursen Power Searching, en MOOC från Google.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

I Digitalsamtal #003 tar vi avstamp i en diskussion om filterbubblor i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap. Begreppet filterbubblan fick stor uppmärksamhet 2011 när Eli Pariser släppte boken The Filter Bubble. I den problematiserade Pariser den personanpassning som blir allt mer påtaglig i många av nätets olika tjänster. Vad innebär det om vi i allt större utsträckning får se sånt vi redan är intresserade av och som bekräftar våra befintliga ståndpunkter?

På de fyra år som gått sedan boken lanserades har många andra skrivit och tänkt kring filterbubblan och dess konsekvenser. I vår diskussion konstaterar vi bland annat att det inte bara finns en filterbubbla, utan många olika. En del av dem är problematiska, andra till nytta.

Vi tar bland annat upp en artikel från våren 2015 som konstaterar att filterbubblan existerar på Facebook, men att den i större utsträckning faktiskt utgörs av de val som vi som användare gör. Länkar som delas på Facebook passerar flera filter: Någon ska välja att dela en länk, Facebooks algoritmer ska välja att visa den och någon ska välja att klicka på den.

Hos Microsoft gick en grupp forskare förra året till botten med den spridda uppfattningen att nyblivna föräldrar laddar upp alldeles för många bebisbilder på Facebook. Upplever man att det är för mycket bebisar på Facebook visade det sig att det inte är mot vännerna irritation över det ska riktas utan snarare mot Facebooks utvecklare. Det är nämligen algoritmerna som premierar bebisbilder framför annat innehåll. (Forskargruppen på Microsoft leddes för övrigt inte av danah boyd, vilket Anders påstår i avsnittet. Hon är inte desto mindre värd att följa, på bland annat blogg och Twitter.)

Det finns också försök att skapa verktyg som hjälper oss att blicka utanför vår egen filterbubbla. Ett aktuellt exempel är COP21Live, en tjänst som synliggör den digitala politiska diskussionen kring klimatförhandlingarna i Paris.

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

Digitalsamtal #002 tar sin utgångspunkt i Internetdagarna 2015. Under den första konferensdagen var Dan Sinker och Evgenij Morozov två av huvudtalarna. Och mellan deras anföranden gick en röd tråd om den öppna webben, internetjättar som sitter på enorma mängder användardata och vad konsekvenserna av det blir.

Diskussionen kretsar bland annat kring ett resonemang om tillgången till data: För att utmana de etablerade internetjättarna behövs bland annat smarta algoritmer. Det sägs ibland att den som vill konkurrera ut Gooogle som sökmotor “bara” behöver utveckla en bättre sökalgoritm.

Men frågan är om det räcker med att komma på ett sätt som i teorin kan leverera bättre sökresultat än vad Google kan. Algoritmer behöver också data att jobba med. Och där har Google ett enormt försprång, med tanke på att sökresultaten inte bara bygger på innehållet i de webbplatser som Google indexerat utan också på kunskap om användarnas sökbeteenden, insamlat av Google under många år.

Och hur ska data om oss delas i framtiden? Ska den ägas av företagen som utvecklar produkterna och tjänsterna som samlar in den, eller ska vi som användare kunna välja att dela den vidare med andra tjänsteleverantörer?

Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på vad vi kan prata om i kommande avsnitt: Hör gärna av dig. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.

Vi inleder podcasten Digitalsamtal med att be dig som lyssnar att fundera på en fråga: Hur mycket teknik behöver du och människorna runt dig kunna? Frågan grundar sig i det Digitalsamtal ska att handla om, teknikutvecklingen ur ett samhällsperspektiv.

I pilotavsnittet slog vi fast att vi i den här podden inte ska ägnas åt teknik för teknikens skull. Istället är det hur tekniken påverkar samhälle och individer som vi vill att samtalen ska kretsa kring.

Men därmed inte sagt att det går att klara sig utan teknikkunnande. För utan kunskap om tekniken är det svårt, på gränsen till omöjligt, att ha synpunkter på hur den påverkar.

I Digitalsamtal #001 resonerar vi därför runt frågeställningen om hur mycket teknikkunskap som är nödvändig att ha idag och i framtiden. Vi konstaterar bland annat att alla människor har flera olika roller – en och samma person kan bland annat vara förälder, politiker, nyhetskonsument och medborgare – som var och en ställer sina kompetenskrav. Vi pratar om begreppet digital natives och varför inte någon av oss tycker att det är bra, om hur tekniken påverkar föräldrarollen och vad det innebär att myndighetsbeslut fattas med it-stöd. Frågan om teknikkunnande  leder dessutom omedelbart vidare till frågan om vems ansvar det är att de till att barn – och vuxna – verkligen lär sig det de behöver lära sig. Därför ägnas en stund av Digitalsamtal #001 också åt skolans roll.

Allt är ämnen som vi återkommer till i senare avsnitt av Digitalsamtal. Men redan nu är vi intresserade av att höra hur ni resonerar kring de här frågorna. Gärna genom att delta i diskussionerna i Facebook-gruppen Digital Samhällskunskap.

Ni kan också skicka e-post till oss på podcast@digitalsamtal.se. Digitalsamtal finns också på Twitter, som @digitalsamtal.

Vi som gör Digitalsamtal är Carl Heath och Anders Thoresson.